Uppsatsen syftar till att ge en överblick över bevisprövningen i svensk praxis och doktrin. Särskilt fokus är på erkännandets roll i samband med bevisprövningen och framför allt på dess betydelse i samband med uppnåendet av beviskravet i brottmål. Huvudfrågeställningen är: Vilken betydelse har erkännandet i samband med att beviskravet anses uppnått i bevisprövningen? I uppsatsen finns även tre underfrågeställningar: Vad innebär beviskravet ställt Utom rimligt tvivel inom straffprocessen? Vilken betydelse ges erkännandet i bevisprövningen? Hur ser rättsläget ut beträffande erkännandet? I uppsatsen används huvudsakligen den traditionella rättsdogmatiska metoden. Vad gäller överblicken av bevisprövningen hos våra grannländer används istället en komparativ metod då en, om än mycket begränsad, jämförelse mellan Sverige och övriga länder sker. Idag råder i Sverige principen om fri bevisprövning, vilken stadgas i 35 kap.

I detta arbete behandlas de grundläggande elementen i en brottmålsprocess med särskilt fokus på hur själva bevisvärderingen går till, särskilt då DNA-bevisning ingår i materialet. Dels beskrivs de vanligast förekommande teorierna och vad som sagts om dessa i doktrinen, dels belyses utvalda rättsfall för att visa hur det hela faktiskt fungerar i praktiken. Problematiken kretsar främst kring hur en domstol kommer fram till att ett visst faktums existens är ställt Utom rimligt tvivel. Texten föreslår att de nuvarande metoderna för bevisvärdering bör kompletteras med metoder som utvecklats av besluts-, risk- och policyanalysvetare. Mer specifikt föreslås att domstolar i större utsträckning bör använda metoder så som Bayes teorem för att anpassa sina sannolikhetsuppskattningar då nya bevis förs fram i en process..

Tänk om det skulle visa sig att världen kanske inte ser ut så som man fått lära sig. Tänk om livet och döden kanske inte alls fungerar så som man trodde. Hur skulle man reagera? I den här uppsatsen analyseras Birger Sjöbergs diktning ur ett idéhistoriskt perspektiv, genom religiösa motiv och aktuella livsfrågor i sekulariseringens svallvågor. I en jämförelse mellan skaldens två viktigaste lyriska perioder, den tidiga idylliska och den senare modernistiska, framträder ett utvecklingsmönster där tro blir till tvivel, tvivel blir till ångest, ångest till likgiltighet och likgiltighet till lugn..

Förenklade utredningar enligt 23 kap. 22 § Rättegångsbalken är komplexa så till vida att det inte räcker med att läsa lagtexten för att förstå hur förfarandet fungerar. För att en polisman skall kunna ta initiativ till en förenklad utredning så krävs det att han förstår, hanterar och tar i beaktning juridiska tolkningar. Man måste alltså läsa förarbeten, kommentarer till paragrafen och olika instansers tolkningar av paragrafen för att kunna få en förståelse för hur man skall handskas med det förenklade utredningsförfarandet på ett effektivt sätt utan att tumma på rättssäkerheten för den misstänkte. Nedan har vi valt ut tre juridiska områden (tillräckliga skäl, brott som inte kan antas föranleda annan påföljd än böter och rättssäkerhetsaspekter för den misstänkte) att problematisera och på så sätt bidra till en förståelse till hur de kan användas vid utredningar enligt 23 kap.

Internet har förändrat sättet att kommunicera, och numera erbjuds ett vidsträckt spektrum av kommunikationsalternativ att sprida information genom. Ett av alternativen utgörs av YouTube, som också visat sig utgöra ett starkt medium för företag att nyttja i marknadsföringssyfte. Frågan är emellertid om formatet passar företag som enkom opererar på renodlade industriella marknader, så kallade B2B-företag. Avsikten med studien är att undersöka detta, och därigenom bidra till förståelsen för hur B2B-marknadsföring ser ut på Internet. Undersökningen utförs genom en kartläggning av de nordiska industriföretagens närvaro på YouTube, samt via en innehållsanalys av videokommunikationen ur ett varumärkesperspektiv.

Organdonation är av stor vikt för den enskildes hälsa och transplantationskirurgin har utvecklats snabbt och har under senare tid ökat. Donationsoperationen är en emotionellt påfrestande utmaning för operationssjuksköterskor och en ökad insikt och kunskap inför hur detta kan påverka kan få dem stå bättre rustade inför denna utmaning. Operationssjuksköterskorna upplever stress, oro, tvivel och sorg och känner sig ofta tvungna att hyposensibilisera sig inför donationsoperationen för att orka med att delta. Samarbetet med transplantationsteamen upplevs svårt. Operationssjuksköterskorna upplever brist på förståelse av hjärndödsbegreppet och känner tvivel på att donatorn verkligen är död när operationen startar.

Tänk om det skulle visa sig att världen kanske inte ser ut så som man fått lära sig. Tänk om livet och döden kanske inte alls fungerar så som man trodde. Hur skulle man reagera? I den här uppsatsen analyseras Birger Sjöbergs diktning ur ett idéhistoriskt perspektiv, genom religiösa motiv och aktuella livsfrågor i sekulariseringens svallvågor. I en jämförelse mellan skaldens två viktigaste lyriska perioder, den tidiga idylliska och den senare modernistiska, framträder ett utvecklingsmönster där tro blir till tvivel, tvivel blir till ångest, ångest till likgiltighet och likgiltighet till lugn..

En revisor har en mängd lagar och rekommendationer att ta hänsyn till i sitt arbete. När ytterligare en lag, anmälningsplikten, kom år 1999 uppstod ett dilemma för revisorerna. Före anmälningspliktens tillkomst hade en revisor inte tillåtelse att vända sig till en åklagare, vilket nu är en skyldighet för revisorer vid misstanke om brott. Anmälningsplikten kom alltså att ställas mot tystnadsplikten. Utan tystnadsplikten vore det svårt för revisorerna att få fram den information som krävs för att en bra revision ska kunna genomföras.

Jag har tillverkat ett undervisningsmaterial, i form av en serietidning, som riktar sig mot elever i grundskolans tidigare år och i detta arbete utvärderas undervisningsmaterialet. Med syfte att utvärdera undervisningsmaterialet kartlades elevernas förkunskaper med hjälp av ett frågeformulär innan de fick tillgång till serietidningen. Då eleverna haft tillgång till serietidningen i 12 skoldagar gjordes en eftermätning, med samma frågeformulär som använts vid förmätningen, för att se om eleverna tagit till sig det budskap som materialet vill förmedla. Resultatet visade att alla elever utom 2 presterade bättre på eftermätningen än på förmätningen. På alla frågor utom 3 var det fler elever som svarade korrekt vid eftermätningen än det var vid förmätningen.

Jag har tillverkat ett undervisningsmaterial, i form av en serietidning, som riktar sig mot elever i grundskolans tidigare år och i detta arbete utvärderas undervisningsmaterialet. Med syfte att utvärdera undervisningsmaterialet kartlades elevernas förkunskaper med hjälp av ett frågeformulär innan de fick tillgång till serietidningen. Då eleverna haft tillgång till serietidningen i 12 skoldagar gjordes en eftermätning, med samma frågeformulär som använts vid förmätningen, för att se om eleverna tagit till sig det budskap som materialet vill förmedla. Resultatet visade att alla elever utom 2 presterade bättre på eftermätningen än på förmätningen. På alla frågor utom 3 var det fler elever som svarade korrekt vid eftermätningen än det var vid förmätningen.

Jag har tillverkat ett undervisningsmaterial, i form av en serietidning, som riktar sig mot elever i grundskolans tidigare år och i detta arbete utvärderas undervisningsmaterialet. Med syfte att utvärdera undervisningsmaterialet kartlades elevernas förkunskaper med hjälp av ett frågeformulär innan de fick tillgång till serietidningen. Då eleverna haft tillgång till serietidningen i 12 skoldagar gjordes en eftermätning, med samma frågeformulär som använts vid förmätningen, för att se om eleverna tagit till sig det budskap som materialet vill förmedla. Resultatet visade att alla elever utom 2 presterade bättre på eftermätningen än på förmätningen. På alla frågor utom 3 var det fler elever som svarade korrekt vid eftermätningen än det var vid förmätningen.

Bakgrund: Sjuksko?terskor ka?nner sig osa?kra i mo?tet med patienter i livets slutskede och saknar kunskap i andliga och existentiella fra?gor. Da? patienter i livets slutskede befinner sig pa? vanliga va?rdavdelningar beho?ver allma?nsjuksko?terskan kunskap om andlighet i livets slutskede, sa?rskilt da? patienter inte fa?r sto?ttningen som o?nskas fra?n sjukva?rdspersonal i andliga fra?gor. Syfte: Beskriva andlighetens betydelse fo?r patienter i livets slutskede Metod: En litteraturstudie baserad pa? vetenskapliga artiklar.

I spåren av många företagsskandaler har blickarna riktats mot revisorer och hur revisionen ska förbättras för att hålla hög kvalitet. Mot denna bakgrund har en debatt uppstått om vilken effekt revisionsbyråns uppdragstid och storlek har på revisionskvaliteten och om byrårotation skulle lösa problemen som är förknippade med dessa. Vi definierar revisionskvalitet som revisorns förmåga att upptäcka och utfärda en varning för tvivel om fortsatt drift innan företaget går i konkurs. Därigenom är det möjligt att undersöka om och hur revisionsbyråns uppdragstid och storlek påverkar revisionskvaliteten. En granskning av 379 konkursföretags senaste revisionsberättelser visar att revisionsuppdrag på kort och lång uppdragstid har utfärdat lika stor andel varning för tvivel om fortsatt drift.

I spåren av många företagsskandaler har blickarna riktats mot revisorer och hur revisionen ska förbättras för att hålla hög kvalitet. Mot denna bakgrund har en debatt uppstått om vilken effekt revisionsbyråns uppdragstid och storlek har på revisionskvaliteten och om byrårotation skulle lösa problemen som är förknippade med dessa. Vi definierar revisionskvalitet som revisorns förmåga att upptäcka och utfärda en varning för tvivel om fortsatt drift innan företaget går i konkurs. Därigenom är det möjligt att undersöka om och hur revisionsbyråns uppdragstid och storlek påverkar revisionskvaliteten. En granskning av 379 konkursföretags senaste revisionsberättelser visar att revisionsuppdrag på kort och lång uppdragstid har utfärdat lika stor andel varning för tvivel om fortsatt drift.

Att medvetet beröva en annan människa livet benämns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hållas ansvarig för mord är gärningsman och andra som medverkat. Vid så kallat hedersmord kan det vara svårt att identifiera vem som har vilken roll och kan hållas ansvarig för gärningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvåra fastställandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktären innebär att det kan finnas flera än den utpekade gärningsmannen som är skyldig till brott på grund av samverkan och planering.